vackra blomma...
Jag har en blomma som aldrig dör... jag har haft den i snart 1½ år. Jag tror att jag har vattnat den runt en 20 gånger, inte mer... och blomman lever, den är till och med lite tjusig, iallafall i mina ögon. En riktig kämpe. 1 ½ år med samma blomma, det har nog aldrig hänt. På nåt sätt har vårt långa sambo -förhållande gått över till riktiga känslor och jag blir alldeles stolt var gång jag ser den. Jag har aldrig känt så här för en blomma förut, och det får mig att undra hur många blommor jag gått miste om under alla år p.g.a misskötsel... Shame on me...
Om jag bara kunde få dom att leva lika länge som den här så lovar jag att aldrig mer glömma att vattna dom... jag måste bara få in rutinen. Jag har nämligen idag konstaterat att alla här på min gård har minst 3 gånger fler blommor än mig, tänk vilka oaser som gömmer sig här uppe på karga bingan...Det är vackert och fint och vuxet att kunna handskas med blommor och jag vill också vara det...
jag vet inte ens vad den heter, min blomma, och då är det svårt att veta hur man ska göra, om jag kanske tar med den till Linds växthus och frågar dom där... dom kommer säkert bara rynka på näsan åt min Ikea blomma och säga att den heter skitus skräpus eller nåt... men det gör inget för den är fantastisk..
See you.