Väx upp, ta av dig blöjan...stumpan!!

Jag hade en kanonfin alla hjärtans dag fastän jag kämpade emot i i sista sekund... min vän som spenderade kvällen här lagade en fantastisk middag till mig och min dotter för den kommer vi att vara evigt tacksam. Kvällen börjar med en bukett med... nej inte rosor utan svarta pinnar... he knows me so well... jag är så långt ifrån romantisk man kan komma och att få en massa kärleksbedyrelser får mig att känna mig obekväm..jag blir jättegenerad. Högröd i ansiktet och kan inte titta personen i ögonen och blir knäpptyst, och jag kan ju tala om för er alla att jag inte är en särskilt blyg person..men därför fick jag tre svarta pinnar.. och jag vägrar dessutom att bli ihop eftersom jag har alla mina issues att deala med först... och han köper det och tycker att jag är rolig... och jag tycker bara han är konstig... borde vara precis tvärtom...och bara för att vi inte är ihop fick jag en puss på kinden och ingen på munnen. Respekt på elitnivå...

Middag var rolig och trevlig och efter tre glas vin var jag i mitt esse.. mitt andra jag dyker plötsligt upp, helt oväntat som alltid efter tre glas vin... jag hörde faktiskt inte hans röst under hela middagen, utan jag malde på i bästa ego-anda och alla mina iakttagelser från veckan som varit.. när jag under efterrätten berättar, med bästa inlevelse, om kvinnan på min lektion, som rapade högt och som sen liksom var lite nöjd över det.. men iallafall.. vart var jag..jo, mitt i berättelsen med bästa inlevelse säger han helt sonika till mig: - Väx upp, ta av dig blöjan, stumpan.. sen ger han mig en puss och en klapp på kinden och säger att han älskar mig iallafall, skrattar... och tillägger sen.. som en kompis... med vinet i halsen lyckades jag stamma fram att jag inte alls uppskattar att bli kallad för stumpan och att jag växte upp så fort i tonåren att jag nu bara vill ta det lugnt och inte stressa..därför sitter blöjan där den sitter. Aldrig har jag förr känt mig så liten... de 9 år som står mellan oss kändes plötsligt som 19287236 år... vi har diskuterat den ålderskillnaden förut och han upplever att det är jag som hakat upp mig på det men att få det slängt i ansikte sådär får mitt onda jag att tända till. Därför blev han resten av våran romantiska kväll uppvaktad som en sann 90-åring och innan vi la oss hällde jag även upp Whiskey i ett glas för hans löständer och ett God Natt Gubbjävel...
men vi hade det både roligt och mysigt och det var länge sen nu eftersom han envisas med att vistas på kallare bredgrader...  men det gör inget för vad är det man säger... killar kommer och går och vänner består...

nu ska jag fortsätta att irritera mig på Adam Sandler i Billy Madison och i mitt stilla inre bara ratat varje steg han gör utan att nått pucko ber mig växa upp..
Sleep tight alla ni fantastiska personer!!




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback